Kerstins Känslor
En överlevnadsguide för dig som berikats med ångest och högkänslighet

Våra barn

Jag ser på tv hur föräldrar är med sina barn. Och förfäras.

Det gäller de flesta program. Reality-tv, nyheterna, allt.

Jag blir så ledsen över hur barn förminskas, förödmjukas, skämtas bort.

Våra barn är vår framtid. De är små, försvarslösa, har ingen talan, men är ack så smarta, kloka, värdefulla, vår framtid!

Jag har alltid tagit mina barn på allvar. Sett dem som väldigt små (när de var små), men väldigt kloka! Jag har lyssnat, och sagt att jag förstår, eller att jag ska ta reda på det de funderar över.

Det har lönat sig. De har förtroende för mig, tillit, och vi har en fin kontakt. Jag ser dem oftare som klokare än vad jag är. Jag guidar och vägleder genom min erfarenhet, och de glimrar till med sin klokskap. Mina älskade barn.

GE kärlek och lyssna. Visa respekt. Tro på dem. Var vägledare men inte allsmäktig. Dina barn har du fått till låns. Och ofta kan de lära dig saker. Släpp dem fria när de är flygfärdiga. Lev DITT liv.

❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Boken om mig

Jag vet inte när jag tvättade håret sist. Eller satte på mascara. Här lever vi ’au naturel’. Lite för mycket. Men då jag lever mitt liv i en kartong för tillfället (eller flera) känns allt det överflödigt.

Jag smiter ut med hunden mellan varven med mössan neddragen över hår och ögon. Får jag syn på någon jag känner gömmer jag mig bakom en gran. 🌲 Känner mig inte tillräckligt respektabel för att visas upp.

Älskar att vara inne med mina kartonger och min kaffekanna. Har massor att göra men tar djupa andetag och tar ett moment i taget.

Hittade en bok längst in i bokhyllan, jag hade glömt bort den. Där ska man fylla i uppgifter om sig själv, sitt liv, sina tankar och sin barndom. Djupa saker.

Jag har skrivit in en hel del men fick nu lust att fortsätta. Jag har hittat så många nya foton och dagböcker hos mina föräldrar och önskar plötsligt att jag ställt fler frågor.

Vem är det på det här fotot? Vem var det här han/hon dejtade för hundra år sen?

Mina ungar ska slippa leva i ovisshet! Här ska allt släpas fram i ljuset så de slipper undra och fundera tills de blir snurriga! Stackarna… kanske ska man inte berätta allt ändå … 🤔

Idag har vi njutit av solen som tittade fram. Ciao! 👋

Övervann paniken

En slitsam vecka, men samtidigt mysig. Vi har fortsatt rensningen av min pappas lägenhet. Hur mycket lådor, skåp och förråd kan man ha? Jag fick inte många där jag bor nu men där finns det oändligt.

I början av veckan var jag väldigt nära en panikattack. Det är så min kropp lärt sig agera när mycket händer samtidigt och hjärnan inte kan sortera allt.

Men jag är lite stolt över mig själv att jag klarade hela veckan galant med hjälp av positivt tänkande, djupandning och små micropauser då jag tankade energi.

Fars blommor flyttade in i min lilla trädgård

Självklart nyttig mat o dryck. Min vita månad är perfekt nu. Eller vänta nu, en morotskaka kanske det blev … men såå gott och nödvändigt. ☕️🍰

Två trötta hjälpredor

Nu är mycket gjort och jag ska nu sätta igång med packande av mitt eget hem. Kartonger, check. Rensning, check. Och en healingsession inbokad i veckan hos en erkänt duktig healer. För att balansera mig och jorda mig.

Nu blir det efterlängtad myshelg. Hoppas du har en med. 😍

Att ha tillit

Ibland är det nästan lite lustigt hur allting ordnar sig med hjälp av en stark tillit. Till Livet, till att allt fixar sig. På nåt sätt.

Att affirmera är en sak, där kan jag sätta av tid dagligen i några veckor om det är något jag verkligen vill ha in i mitt liv.

Men ibland räcker det att jag tänker ’asch, det ordnar sig alltid.’ Då gör det det.

Idag inträffade ett sådant ögonblick. Både jag och Mimmi fick varsin ny kompis i min nya stad, via en hundgrupp på Facebook. Vi har samma ras och bestämde träff ute för att vovvarna skulle få busa ihop en stund.

En till voffsing kom med i leken

Vi berättar om oss själva och jag nämner att jag ska leta hundvakt när jag fått jobb här. ’Men då kan ju vi ta Mimmi’, säger hon. Hon och hennes pojkvän pluggar och en av dem är oftast hemma.

De visar sig dessutom bo på gatan bredvid mig … 🤩

Ibland är livet förunderligt. Och fantastiskt.

Har även hunnit med en tur till Ikea och beställt säng till gästrummet. Så nu hoppas jag på många övernattande gäster. 😀 Inte minst barnen förstås! 👬

Oron är under kontroll. Djupandas, mediterar. Drack lite vin i helgen, inte bra just nu. Inledde en vit månad i söndags. Skönt!

Solong från mig 🌂

Vänliga staden ska jag visst flytta till

11/11 kl.11 …

Idag var dagen D då nycklarna till huset blev mina!

Beviset!

Känslan när jag satte nyckeln i dörren och öppnade var magisk. På visningen för några månader sedan var jag väl högst en kvart där inne, så jag hade glömt bort, eller inte ens sett, vissa uppskattade detaljer såsom ett fönster, garderober, skafferi.

Jag bestämde mig ju så fort jag satte foten innanför dörren på visningen att jag och ingen annan skulle bo där, så jag hade inte tid med detaljspaning. ’Hit med nyckeln’, liksom. Det här är mitt.

Imorgon sätter målaren igång och jag kan sedermera flytta in i ett hus efter min egen färgskala.

Oron har inte släppt, blivit lite värre. Bor i min pappas lägenhet och saknaden efter honom är enorm. Först var det bara lättnad, att han slapp lida, men nu krampar sorgen i mig. Hans varma stora tofflor står här. Utan honom i. Det värker, och jag vet inte vart jag ska ta vägen med oron. Imorgon blir det springskorna på och ut, ut, ut.

Klockan är inte mycket men jag vill bara lägga mig och sova för natten. Att sitta här i tystanden är inget vidare. Ingen radio, tv:n trasig.

Önskar dig en fin, bullrig kväll … 🥁🎷🎸

Vakuum

Det vilar något över mig som jag inte riktigt vet vad det är. En lite halvtung våt filt som försätter mig i ett vakuumtillstånd.

Gråter bränner bakom ögonlocken men kommer inte ut. Varför den är där vet jag inte.

Snäsiga människor på stan sårar mig, och jag kan fundera i timmar varför de snäste. Inget jag brukar, jag snäser tillbaks eller ler överdrivet men nu tar jag det personligt och blir ledsen.

Regnet som smattrade mot tåget i fredags passade mitt tillstånd perfekt. Jag fick stirra ut genom fönstret i timmar, som en lång meditation.

Väl framme i Småland har jag blivit omhändertagen av kära vännen, blivit bjuden på underbara middagar och haft promenader och långa samtal. Jo, där kom visst tårarna i hennes famn. Men idag finns de där men vill inte ut.

Jag har inte riktigt hunnit sörja min käre far och har mycket som ska göras de kommande veckorna. Att flytta är bland det stressigaste jag vet och oron har slagit sina klor i mig.

Och mardrömmarna handlar om att jag är ensam och ’lost’. Vaknar genomsvettig med värk i kroppen.

Ja, det var lite av min helg. Hur har du haft det? Tip-top, lajbans? Eller lite som jag?

Imorgon är det en viktig och stor dag. Så därför lägger jag mig tidigt för att ha krafter. Även om det bara är trevliga saker. Men krafterna lyser med sin frånvaro nu.

Hej så länge. 👋

To-do-listan

Det går i ett, men är inte stressad. Känner att jag har gott om tid. Har några saker att beta av varje dag på min lista.

Och då kan det handla om något så banalt som att frosta av frysen.

Och så blir det en hel del samtal med försäkringsbolag och liknande. Mycket som ska ändras. Och vad bra, billigare försäkringar dit jag flyttar! Trots att boendet blir större.

Idag har jag varit hundvakt till syrrans lilla vilddjur. Helt galen är hon, det var som att ha ett dussin tvååringar runt sig. Tuggar på allt, jagar allt, leker med vattenskålen så att allt skvätts ut. 💦 Pust!

Jag har även haft en liten session med änglakorten med väninnan. En balja te, så har vi vår perfekta mysstund.

Imorgon blir det vinterdäck på 🚗 och så får bilkillen undersöka vad som är fel. Bilen låter som en raggarbil, har ljuddämparen trillat av? Kan den det? Och bromsskivan är utsliten, blir ingen billig historia det här … 🤭

Kör försiktigt! 🤗

På återseende

Vilken vecka! Hela släkten har samlats i min pappas lägenhet, och levt storfamiljsliv, rensat, städat, skrattat och gråtit.

Vi har tagit hem hämtmat, delat på ett antal flaskor bubbel och vin, åkt i skytteltrafik till återvinningen och Myrorna, bläddrat i gamla fotoalbum och satt gula lappar på det vi vill behålla.

Men framför allt har vi tagit farväl av vår far, morfar och svärfar. Ett fint och minnesvärt farväl. ❤️

Förresten sa jag återseende till honom, för han vill inte säga Farväl, säger han. Han är med mig.

Nu blir det vilodag innan nästa hem, mitt, ska börja plockas ihop. Jag har ju smårensat under en längre tid så det är inte mycket kvar att slänga. Skönt.

Nu blir det sängen. Har mycket sömn att ta igen! Bon nuit! ⭐️💫

Myshelg

Har haft en riktigt mysig helg med halloweenparty i fredags, vilodag på lördagen och Kroppoch Själmässa idag.

Som vanligt glömmer jag att stänga av mig innan mässan så jag blir slut av alla energier som sugs in i mig.

Men samtidigt hade vi så roligt där att det också gav energi. Och jag fick fina budskap från dem på Andra sidan och även mina guider.

Och nu har kvällen avslutats med en kund på hudvård, och jag tar en kemisk peeling och fuktmask.

Det blir en tidig kväll. Godnatt! 👋

Numerologi

Här flyter det på. Bokstavligt talat, skulle jag vilja säga. Ibland har man flyt, eller hur?! Livet känns rätt enkelt, inga stora hinder, ingen som tjafsar i onödan, inget som stör speciellt.

Med risk för att vara flummig, vilket jag ju är i vissas ögon, (men they ain’t seen nothing yet😉) så intresserar numerologi mig. Jag är ingen expert men har läst en hel del i ämnet och tycker det är spännande att siffror vibrerar i olika frekvenser och följaktligen kan påverka våra liv.

Alla bokstäver har olika frekvenser, och därför har våra namn, adresser, partners etc energier som dominerar och passar mer eller mindre bra med oss.

Vissa siffror ser vi oftare än andra, har du tänkt på det? 9/11 eller 11/9 ser jag var och varannan dag när jag kastar ett snabbt öga på mobilen.

Det var en hemsk dag 2001 som påverkade de flesta av oss. Det jag läst är att vi ser dessa siffror ofta för att hela dem som förolyckades. Vi tänker direkt på dem som råkade illa ut den dagen när vi ser dessa siffror, och healing sker i det ögonblicket.

Flera likadana siffror i rad betyder att vi har änglarna med oss. Inte minst flera ettor. Jag ser 11:11 på min mobil flera gånger i veckan, av en slump vill jag tillägga, och då är det tillfälle att önska det man mest vill ha. Vilket jag alltid gör.

Häromdan fick jag ett mail kl 11:11 från mäklaren som sålt huset till mig. Han sa att vi ska träffas på hans kontor den 11/11 kl 11. Det kändes bra.

Sedan dagen efter kom det ett mail kl 11:11 från målaren, vilket jag tog som ett gott tecken och tackade ja till hans offert.

Den här flytten är menad, inga tvivel om det. Det känns tryggt.

Blev bjuden på råbiff igår. Gött!

Och idag har det varit långkok här inför morgondagens middag. Om bloggar kunde dofta …

Trevlig kväll. 🤩