Vänner i vått och torrt

Jag älskar mina vänner. Alla är så olika så att bjuda in alla samtidigt skulle inte nödvändigtvis bli jättelyckat. Jag hittar delar av mig i olika personer, som matchar och ger mig något. Och förhoppningsvis jag tillbaks. Så är det nog för de flesta.

Men jag kan inte låta bli att skratta. 😄 Nu har ju jag blivit den här högkänsliga, djupa, ibland sköra personen som vill dyka djupt i saker och ting och analysera tills hjärnan går på högvarv. 🤔 Och några av vännerna matchar mig där, och jag får det jag behöver.

Sedan har vi de som står stadigt med fötterna i myllan och använder hjärnan till andra saker. Då kan jag få mig en tankeställare av deras repliker.

Som när jag är djupt deprimerad för många år sen (ja, jag hamnade på sluten psykiatrisk klinik) och min vännina säger: Men Kerstin, du har egentligen inget att vara ledsen för. Och jag nästan blev frisk i samma sekund, för jag insåg att hon hade rätt.

Eller när jag häromdan påpekade vikten av yin yoga för min vän, ’för då kan man gråta ut’. Varför skulle man vilja gråta ut? undrar hon och stirrar oförstående på mig. Ja, det kan man ju fråga sig…😉

Jag vet att det är viktigt för mig att ta hand om mig nu, men ska hädanefter tänka mer positivt. Jag har hamnat i en spiral som snurrar nedåt, jag måste upp! Livet är fantastiskt och det är dags för mig att se upp mot himlen igen.

PS. Påminn mig om jag glömmer bort det…🙈



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *