Änglakraft

Har spenderat halva dagen i bilen. Är livrädd när jag ska köra om långtradare i snömodd och usel sikt. Varje gång kör jag min ramsa hjälp mig nu änglar, hjälp mig nu… och hittills har de gjort det! Återigen, det är skönt att ha sin tro.

Jag har läst flera böcker av Lorna Byrne. Hon har sett änglar i hela sitt liv, klart och tydligt, hon kommunicerar med dem som med sina vänner. Dessa böcker har gett mig mycket kraft då jag behövt det. Ibland är det ju lätt att tvivla. Jag vill ju också se.

Men jag får nöja mig med att känna närvaron, jag bara vet att de är där för oss.

Precis som min mamma i himlen, som satte på cd-spelaren häromdan. Det känns tryggt, även om man hoppade till lite. Om man inte sätter på musiken själv, kan det komma lite som en chock, sådär. Men tryggt.

Jag är fortfarande inne i en enorm ensamhetskänsla, som stundvis tar kål på mig. Ska igenom, ska igenom… min kära vän säger att det är nåt karma jag måste ta itu med och så är det nog. Jag är inte ensam (även om jag bor själv). Men nog sjutton kan ångesten däcka mig när det känns som jag är ensammast i världen. Just saying. Behöver inte tycka-synd-om, bara konstaterar fakta. 🤪

Ikväll har jag ett stort beslut att ta. Får sova på saken, kanske kommer nattens drömmar med ett svar. Annars tänker jag bäst på långpromenader, men just idag var det inte så lockande. Snälla Vår, skynda dig. Har sällan längtat efter Våren som nu.

Om du känner dig ensam, tänk på att vi är fler. Om vi tänker på varandra samtidigt är vi ju tillsammans! 🤗

Gårdagens solpromenad


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *