Elände och ljusglimt

Du skulle se mig nu. Nej, det skulle du inte. Håret otvättat och tovigt, har inte hittat hårborsten på flera dar.

På nätterna ligger Mimmi mitt huvud och snurrar in sig med tassar och nos i mitt hår. När jag flyttar henne till kudden bredvid tar det två sekunder för henne att åla sig tillbaks.

I ansiktet har jag blodiga rivmärken efter hennes klor. Och färgen i ansiktet går åt grålila. Inte ens ett snapchat-filter hjälper mot detta.

Eftersom det bor en liten hypokondriker i mig beställde jag tid hos doktorn idag. Trodde jag fått lunginflammation då jag hostar utan avbrott dygnet runt.

Men nej, ingenting i lungorna, bara den värsta förkylningen i mannaminne. Fick med mig en flaska hostmedicin hem men det vet vi väl alla hur bra det funkar. Inte.

Så jag måste rida ut den här stormen och vänta på bättre tider. Jag mår ju bäst av att vara fysiskt aktiv så detta tar kål på mig även mentalt. Så. Nu har jag gnällt klart.

Grannarna börjar klä av sina julgranar och det är så sorgligt. Min gran har aldrig varit så tät och fin, utan att knappt barra fast det är en rödgran. Så den får stå kvar tills jag känner mig färdig med den. Kan ta ett tag.

Idag tittade solen fram hela dagen, blå himmel och frisk vind. Då blir man liite gladare i alla fall. Och så har jag fått så mycket stöd på min hundfacebook-grupp och folk som vill gå ut med Mimmi när jag ligger. Hur gulligt?!

Man får helt enkelt försöka hitta ljuspunkterna i livet när det känns lite tungt. 🕯

This too shall pass! 🙏

Men nästa år blir det jag som vaccinerar mig mot influensan. OM jag skulle drabbas nästa år!

Vi hörs imorgon! 🤒



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *