En blöt fläck

Det här är precis det högkänslighet handlar om. När man har gett så mycket av sin energi att den bara tar slut. End. Finito.

Vi högkänsliga har bara en liten bunke energi att ge till andra, medan andra kanske har en hel hink!

De sista veckorna har varit så otroligt intensiva att min kropp idag bara lade av. Jag la mig på soffan efter frukost och har inte kunnat gå upp sedan dess. Kroppen värker och i huvudet är det kaos.

Tappar saker på golvet som går sönder, tappat bort nyckelknippan, är förstoppad sedan ett antal dagar, glömde tömma tvättmaskinerna i tvättstugan i går, glömde rensa luddfiltret vilket fick arg granne att ringa på dörren (börjar bra), etc …

Jag funkar inte bara. Och mina kära gäster är bara tillfälligt borta och kommer snart igen på obestämd framtid. Hur gör man?

Jag önskar så att jag kunde vara vanlig. Men så här har det alltid varit så det kommer inte att ändras.

Har ingenting med andra att göra. Älskar min familj och vännerna men kan inte umgås för länge i taget. Det är så tråkigt.

På stan har blommorna på Torget kommit fram. Är det vår då? Nja, men hoppet börjar tändas i alla fall. Och vackert är det.

När jag var runt sju hade vi en liten yorkie precis som jag har nu, Jojo. Igår hittade jag ett foto på honom och blev så glad. Har inte sett honom på foto någon gång förrän nu.

Jojo

Han blev inte gammal tyvärr men några minnen har jag i alla fall. Kära Jojo, hoppas du har träffat Ludde och har lite skoj!

Ludde

Godnatt på er, här ska sovas vidare.

Mimmi


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *