Jorå, så att

Det blir lite tjatigt, men tacksamheten svämmar över i mitt liv nu. Små saker. Sol, nysnö, härliga vänner, en ny vas från Myrorna för 25 kronor.

Läst ut Niklas Källners ’Och bilen går bra?’ Skrattade igenkännande. Handlar om hur vi beter oss med small talk, småprat och artighetsfraser. Tänk att vi är rätt lika, vi människor. Jag är både och beroende på humör. Ibland är jag den som babblar på bland folk som skruvar på sig, ibland är jag den som skruvar på sig och vill vara ifred. Jorå, så att … (svett svett) Dagsformen avgör!

Jag är ute så mycket som möjligt, promenader till stan och på Björnön. Man träffar så mycket folk med ekorre-hund. Var och varannan vill stanna och prata. Och idag funkade kanske hundtricket till och med … vi får se. 😀🐾

Nu börjar jag känna mig som en riktig Västeråsare. Skickade efter en prenumeration på Västmanlands Läns Tidning och då blir man godkänd västeråsare tror jag. Kanske ingår medalj. Kul att hänga med lite i vad som händer. Gäller att komma in i gänget! 👭👬👫

Var med en vän på berättelsen om Erik XIV i Domkyrkan. Han ligger ju i en fin sarkofag där, och jag har alltid varit fascinerad av historia och inte minst hans, och hans bröders, liv.

Fel, i skolan var jag inte speciellt intresserad. Tvärtom. Men som vuxen har intresset växt fram. Det var spännande förr, men också mycket drama, våld och elände!

Så att. Livet går upp och ned. Jag sparar dessa stunder och känslor tills det går nedåt igen. Då plockar jag fram bilder och minnen i hjärtat och mår bra en liten stund igen. För jag vet att hur tufft livet än är, blir det alltid bättre. Det gäller bara att andas … och härda ut lite. Livet.



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *