Hello darkness my old friend

Helgen som var, för ett år sedan, var ingen rolig helg. En av de värsta faktiskt. Jag fick en hemskt panikattack på fredagskvällen, fick inte luft, sprang omkring hemma och flämtade. Ringde vänner som gjorde allt vad de kunde via telefonlinjen för att hjälpa.

Till slut åkte jag hem, i egen bil, till mina vänner och stannade där hela helgen där jag blev omhändertagen och pysslad med. Och istoppad lite panik-medicin för första gången i mitt liv.

Jag har sedan dess bävat för helgen som nu var. Jag har varit livrädd att saker ska upprepa sig, att exakt samma känslor ska komma tillbaks och att jag ska tappa kontrollen.

Min helg blev allt annat än ångestfylld. Jag fick ett sms på fredagen om att ses dan efter. Ett sms från himlen. Och där satt vi, i vårsolens glans, med varsin toast Skagen, i timmar och njöt i solen, av våren, varandras sällskap och i mitt fall, av sinnesfrid.

Jag promenerade hem med frusna tår efter halva dan och kände en obeskrivlig kärlek till livet. Att just den här helgen fick bli så fin. Tack A och tack livet. Jag är på rätt plats nu och känner ett lugn jag inte känt på länge.

Idag har vi promenerat och städat badrum. Att städa badrummet är terapi för mig. Tycker det är roligt helt enkelt! Jag blir lugn av alla svampar och sprayer! Och det blir så fint och doftar så gott. 🍏

Sedan har vi tittat på kakel, jag och Mimmi. Behöver till köket, och klinkers till hallen.

Man får kanske skippa det där från det dyraste magasinet, och välja lite budget. Men kan bli fint ändå. Nu väntar vi bara på snickarn som vabbar. Vänta och vänta …

Det är ljust ute, och inne i sinne. Ta hand om dig. 🌸



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *