I en fin del av Köping

Tog en tripp till Köping för att hämta begagnade trädgårdsmöbler jag hittat på nätet. Billigt och bra! Låt våren komma! 🌷🌞Och skönt att komma hemifrån när det är som rörigast.

Jag gick in i kyrkan för några minuters kontemplation. Älskar kyrkor och den frid och andlighet man känner därinne. Som att alla ens problem känns fjuttiga och oviktiga.

När jag gick vidare hamnade jag i himmelriket. Snäppet under kyrkbesöket, alltså. En enorm lokal med marockanska matvaror och porslin. Väskor, mattor och sittpuffar. Som att komma till en marknad i Marocko. Ett fint fat fick följa med hem.

Gick till vårdcentralen i ett ärende. Där var det tomt minsann i väntsalen. Och utanför porten stod en Corona-vakt.

Den äldre doktorn med långt skägg och pikant brytning bekymrade sig för mig. Kom in på mitt privatliv. Hur kunde jag varit ensamboende så länge? ’Alla behöver nån’ sa han och skakade långsamt på huvudet. ’Jo tack, men ska man bara ta nån?!’

Internet, sa han. Nej tack, sa jag. Och det var ju inte därför jag gick dit. Tvärtom faktiskt, vill ha hjälp med att långsamt trappa ned på antidepressiva och sömnpiller jag tar ibland, av gammal vana. Mår ju bra nu. Men får väl försöka följa doktorns råd. Var börjar man?

Bröt min förra relation. 💔 Jag vill ha allt eller inget. Halvdant är inget för mig. Nu har vi blockat varandra haha. Oblockar vi trillar vi dit. Som vi alltid gör. Disciplin är ett ord jag tränar på att stava till nu. Vissa dagar svårt, andra lättare.

I min friska karantän hemma på övervåningen tittar jag på tjocktv och läser mina favoritböcker. Och tränar nya tricks med lillan.

Ha ett fint slut på veckan. 🌸



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *