Utmattning och stadsvandring

Detta virus, eller vad jag fått, det går upp och ned. Vissa dagar fullkomligt utmattad, andra dagar helt okej. Känner du likadant?

Och nej, det är inte ’förväntanssjuka’, som man kan tro. Av den anledningen att jag aldrig förväntar mig att bli sjuk, eller är rädd för det. Tvärtom, bring it on, så jag blir av med sk-ten.

När jag har ork i kroppen går jag staden runt. Jag älskar att återupptäcka min gamla barndomsstad som jag promenerar till på fem minuter. Backen ned, förbi Svartån och Kyrkbacken till Stora Torget. Till och med Mimmi skuttar dit utan att bli trött.

Här har Gustav Vasa bott under ett år och Erik XIV varit inspärrad … ett av flera ställen jag besökt. Stackarn, han hade det inte lätt

Jag upptäckte en trädkoja mitt i stadsparken

en lucka att öppna om 1000 år

och folk som har picknick på Djäkneberget. Hur trevligt?!

Jag förstår mig inte på min nya micro. Det är alldeles för modernt för mig, och är inte ens säker på att jag beställt den. Allt gick så fort. ’Du behöver en sån och en sån’. Javisst. Jag satt med jackan på och svetten rann och hunden var ensam hemma. Jobbigt att lämna sin lilla bebis, låt oss få det här överstökat.

Så nu har jag micro och konstiga lådor jag inte visste jag beställt. Men jag har Mimmi i tryggt förvar och det är det viktigaste. Och jag är så tacksam för allt jag har. 🙏



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *