Jesu uppståndelse och min inre tant

Vaknade av att musöronen slagit ut på björkarna utanför mitt köksfönster. Rusade ned och slängde upp ytterdörren för att se de små sköra bladen – men inga där?

Det var en dröm. Aldrig har jag som i år längtat efter björkarnas uppvaknande. Aldrig har jag spanat, längtat, känt efter med fingrarna om bladen är där.

Då har man inte mycket att göra kanske. Eller också har man upptäckt vad man brinner för. Vad som är viktigt. Jag, t ex, (bra att ta mig som exempel eftersom det är min blogg) har alltid förnekat min tant-sida. Den som är den allra största sidan av mig.

Det är inget fel i att vara tant, tvärtom, men min samtidigt eviga tonåring i mig har kämpat med näbbar och klor för att stanna kvar och var den ’coola’. Nu hörde jag ju inte till de coola i skolåldern, men ville så gärna.

Men i dessa dagar när man, trots år i terapi, tvingas se inåt ännu mer och bekänna färg; ’den här är jag riktigt, så här känner jag, så här tycker jag’, då är det ganska skönt att släppa taget.

Jag älskar att gå hemma och vattna mina växter med rätt mängd näring. Att lägga ut mat till fåglarna, och inte missa nån dag så de blir ledsna. Att prata med grannarna och alla jag träffar och liite för länge berätta om mitt liv (är min mors dotter), att mangla lakanen.

Jag älskar att besöka museum och lära mig nytt. Lyssna på P1. Skriva svar till intressanta och provokativa journalister. Tjata på barnen hur mycket jag älskar dom fast jag veet att de vet. Men när jag ligger där i graven har de all överflödskärlek till godo, och kan leva på det några år. Som jag gör nu efter överflödet från mina föräldrar. Jaja, det var mycket jobbigt också, men det var kramar och gos till förbannelse.

Att man hellre skriver brev än mail. Händer inte ofta nej, men när det väl händer, är det en trevlig känsla. För att inte tala om när man får ett brev i brevlådan?!

Vem behöver så här många kastrullock? Och varför har jag dem?

Påskamat till mig och sonen

Snickaren kommer endera dagen, frisk. Då tar vi nya tag. Ty då han är här får jag ny energi. Ensam är inte stark. Då ska jag skruva ihop barstolarna till köket.

God fortsättning på Påsken. 🐣🌿🐣 Som vi just idag Påskdagen firar till minne av Jesu uppståndelse.



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *