Kerstins Känslor
En överlevnadsguide för dig som berikats med ångest och högkänslighet

Solmogna tomater och inre frid

Jag har så snälla grannar. Fick en hel hög med solmogna tomater och basilika från grannens trädgård. Vips så har jag kvällen räddad med tomat och buffelmozzarella! Mums!

Dagarna är ju helt fantastiska med sol och behaglig värme. Är ute ofta med vovven som får springa sig trött bland höstlöven.

Något har hänt. Successivt, för jag har ju nämnt det tidigare. Men det jag varit inne i sedan i våras är på väg att lämna. Det som har bott i min kropp bor inte där längre. Kanske bara kommer och hälsar på ibland, som att det försäkrar mig om att jag inte ska glömma. Och det gör jag inte just nu. Har varit inne i fysiskt och psykiskt mörker.

Men nu sitter jag här och letar aktivt efter de mörka känslorna men de står inte att finna.

Solen ute på min balkong hjälper till att befästa den tanken, att det värsta är över nu. Magen lugnare, oron mindre påtaglig, mardrömmarna bortblåsta. Jag tror nästan inte det är sant. Är så tacksam.

När man är mitt inne i något jobbigt är nästan den värsta känslan att man inte vet när det är över. OM det går över. Vet man ett datum ett halvår framåt då faran blåst över tror jag det är lättare att orka med. Men livet funkar nog inte så. Vi får prövningar och för att lära oss något och bearbeta känslorna tror jag inte vi ska veta så mycket mer. Då blir det nog att man skjuter undan det man borde ta itu med. Eller vad tror du?

Den här tiden har fått mig att gå djupt in i mig, se vad det handlar om och bearbeta med metoder jag skrivit om i bloggen. Inte minst dagliga meditationer och andningsövningar.

Jag tror att det är min högkänslighet som har reagerat så otroligt starkt på händelser både i det förflutna och händelser i vintras. Som gör att kroppen låst sig. Någon annan mer jordnära hade kanske inte alls reagerat på samma sätt. Men nu är det som det är. Jag är den jag är. Och det är väl nån mening med just precis det.

Önskar dig den frid jag känner precis nu. ⛲️

Healing och karma

Idag har jag haft kunder på healing. Det är så fantastiskt att kunna hjälpa personer med att föra över Universell energi. Jag gör Reconnective Healing som går in där den behövs, kroppsligt, mentalt eller andligt. Alla känner energin på olika sätt, ganska påtagligt, och jag mår själv bra av att överföra.

Häromdan trodde jag det var slut med Lillvalpen. Hon åt inte, hade varm nos och sov hela dagen. Magen lät hemskt. Jag var hemskt orolig och gav henne healing. En halvtimme senare skuttade hon upp med förväntansfull blick, kall nos och en aptit som aldrig förr. Ibland funkar det snabbare än man förväntar sig. 🙏

Jag utsätts då och då för små prövningar, ja det gör vi väl alla. Men att prövas med att stå upp för sig själv har jag blivit så många gånger att jag trodde det var över nu. Men tydligen inte. Det kan ju också vara så att jag ska lära den andra personen något om det.

Så har blivit ledsen och besviken. När jag var yngre var hämnden ljuv. Man smorde planer på hur man kunde ge tillbaka

på värsta möjliga sätt så att det riktigt sved. Men sen kom jag på att det är ganska tröttsamt och energikrävande, och fick mig att känna mig som en mindre bra person.

Och då jag tror på karmalagen blev allt mycket enklare. What goes around comes around, liksom. Vi får alltid tillbaka det vi ger ut, bra som dåligt, som en bumerang. Det har jag nämnt tidigare. Så jag behöver inte göra mer än att säga min mening. Resten sköter Universum om. Inte så dumt!

Så nu vilar jag i den tanken, och släpper det här. Och tänker istället kärleksfulla tankar, det mår alla bättre av. Vad gör det om hundra år, är också en bra tanke när man äts upp av svarta tankar.

Jag har ätit min första hamburgare insvept i sallad istället för bröd, och lärt mig att det heter salad wrap. 🍔 Gott och nyttigt! Nu börjar snart en ny vecka, ska bli skönt. Take care!

Bucket list och flygande kristaller

Vilken härlig dag! Man skulle kunna tro det är september. 🍁🌞 Har hunnit med att träffa kompisar i stan och träna bilkörning med lillan. Hon gillar inte att åka hundväska utan grävde idag sig ur och kröp in mellan mina ben. Där somnade hon gott. Vilket närhetsbehov! Gosgos. Men en smula trafikfarligt.

Jag skriver en bucket list.

Ibland läggs det till eller dras ifrån. Det finns många saker jag vill hinna med i livet, och man kan inte vänta alltför länge i min ålder. Det mesta har nog med resor att göra; rida på Irland, besöka Hollywood och Los Angeles, åka på safari i Afrika etc.

På listan står även att själv gå in på en pub i London och beställa en öl. Det verkar läskigt. Jag har inga problem med att sitta på restaurang eller caféer själv, men pub är svårare. Vet inte varför, måste bara göra det. Do it.

Sen vill jag gärna bo i ett litet hus och ha flera djur. Men dagen efter vill jag köpa en enkel biljett till Rom och hyra en trång mysig lägenhet mitt i stan. Det bor en hel massa sidor i mig, så jag blir lite snurrig. Vad vill jag egentligen?

Och vad vill du? Har du en bucket list? Tänker du förverkliga den? Do it. 😊

Imorse hände nåt konstigt. Jag vaknade av att mina små ametiststenar som låg på en byrå flög ned på golvet och spriddes överallt. Hur kan stenar bara flyga iväg? Det kändes minst sagt lite spooky.

Jag var tvungen att slå upp i min kristallbok vad ametist står för och det första jag ser är att det är bra för andningen. Som jag jobbar med varje dag. Så nu har jag gått runt med ametister i behå och trosor hela dan. Någon ville väl påminna mig…🙏

Njut av hösten, det gör jag. Kram från mig.

🌾🍁🍂🦔🐿

Superwoman

Vet inte vad som hänt, men har haft en massa energi senaste dagarna. 💪 Den uppskjutarmentalitet jag hade häromdan (och inte bara då) är som bortblåst och jag har fått massor gjort!

Städat, rensat, ringt TVÅ jobbiga telefonsamtal varvat med härliga kunder och valpträning.

Jag har sagt till mig själv, pratar för övrigt ofta högt för mig själv som den ta…dam i medelåldern jag är 👵, att nu tar jag bara den här högen. Inget mer i dag. Men när den högen var avklarad blev jag sugen på att ringa ett knepigt samtal. Och så kom bollen i rullning.

Ju mer jag bockade av på listan desto piggare blev jag! Sen var det ingen hejd på tanten, så nu sitter jag och njuter av nybryggt kaffe, färska rosor och snusande minihund bredvid mig. Kaffetåren den bästa är av alla jordiska drycker stod det på mormors broderade tavla i hennes stora kök. Där och då, som treåring, blev kaffe för mig förenligt med något riktigt mysigt och trevligt. Även om det dröjde några år innan jag intog drycken själv. Och har man då fått en massa saker gjorda smakar kaffet dubbelt så gott! (Och är tacksam över den koffeinfria varianten så jag slipper skakningar).

Det här ska bli min nya grej! Gör bara EN tråkig sak…..

Hoppas du får en dag fylld av bocka-av-tråkiga-grejer!!! Så lätt man känner sig efteråt! Nästan svävande…

Queen of Fixare

Prokrastinering

Idag är en bättre dag än igår! 🙏 Jag förutspådde ju att det skulle bli bättre, och det blev det. 😊 Ibland behöver man bara vara i det mörka, acceptera det och gå vidare. Idag är ångesten inte så påtaglig, bara min ytliga andning som jag ständigt tränar med.

Förutom ytlig andning lider jag av prokrastinering. Ett konstigt ord, men helt enkelt att skjuta upp saker och ting. Som jag nämnde i ett tidigare tillägg har jag telefonfobi, och har två viktiga samtal som måste ringas men inte rings. Hur svårt kan det vara att lyfta luren? ☎️ Eller, som vi gör nuförtiden, trycka på knapparna? 📱

Jag har en hög med papper i köket, en i sovrummet, och en överfull korg i hallen med ungarnas vantar och mössor i överflöd. Om de skulle frysa nångång. De har dock inte bott hemma på åtta år. Så kanske dags att rensa.

Ja, så fortsätter det. Tid har jag. Det är nån mystisk gen som fattas. Hur gör du? Några tips?

Men lyckades i alla fall möblera om lite i sovrummet idag. Så helt omöjlig är jag visst inte.

Kram och ta hand om dina högar. 😎

En dag djupt under filten

Idag är en ångestdag. Det har ingenting att göra med den grå-grå himlen, regnstänken och löven som dansar hösthambo. Tvärtom, jag tycker om hösten. 🍁

Men det bor gråt i mig som inte vill komma ut. Jag vill bara ha ut den, pressar ihop ögonen för att de ska förstå att det att dags nu. Men inget kommer.

Andningen är ytlig och jag har inte gjort mina andningsövningar på några dar. Andningen syresätter ju våra celler så att de mår bra och kropp och själ kan funka. Ingen djupandning, ingen glad jag.

Och min högkänslighet har visat sig från sin bästa (?) sida. Vi högkänsliga är ju känsliga för kritik, vi blir ju så ledsna. Jag tycker inte om upprörda känslor, om så bara en liten brusning och inte ens en storm, det blir jobbigt för mig. Jag blir fem år och vill till mamma.

Jag skrev ett kort, neutralt inlägg i en Facebookgrupp jag är med i. Men mina ord väckte känslor och en viss kritik riktades mot mig. Och jag kan inte förstå varför jag blir så ledsen och tar åt mig. Jag skrev inget elakt, skulle aldrig falla mig in. Så jag kunde bara vifta bort det, eller hur?! Där är ett exempel på denna känslighet som jag ibland önskar att jag slapp.

Det borde ju räcka med att jag själv vet att jag inte skrev för att uppröra. Så hur har jag det med självkänslan? Vad är bräcklig självkänsla och vad är högkänslighet? En mix av båda?

Nu lägger jag lite kort och andas. Tar en kopp kaffe, klappar mig själv på axeln och ger mig själv kärlek. Imorgon är en ny dag.

The sun will come out, tomorrow….

Städdille och acceptans

Idag har vi städat gården i vår förening. Vet inte om det blev så mycket bättre men både rosor och rabarber blev resultatet av vår rensande. En söndagspaj! 🍕

Jag passade på att bjuda in en trevlig granne på fika efteråt, en får passa på när man ges en chans, vi har hälsat i flera år i hissen men inte tagit vänskapen vidare. ☕️

Vad denna kloka människa gav mig mycket och vad tacksam jag känner mig! Hon satte ord på vad jag tänkt men inte tänkt hela vägen. Att vi aldrig kommer i mål. En tanke kanske främst för oss som levt ett tag, och har lite erfarenhet bakom oss. Vi försöker och kämpar och anpassar oss och vänder ut och in på oss för att passa in, för att fixa livet så att allt stämmer och vi är som andra, och vi är totalt nöjda med allt….Puh!

Vi kommer aldrig dit!! När vi ligger med näsan i vädret på slutet kommer vi nog att inse att livet bjöd på överraskningar och hur vi än ansträngde oss för att allt skulle vara perfekt jämt, så klarade vi det inte! För livet är inte så. Det är inte grejen, att allt ska vara ’perfekt’.

Så, go with the flow och kämpa inte så mycket. Men, följ dit hjärta. Gör inget som inte känns rätt. Men mitt i kaoset, flyt med. Livet är kaos ibland.

I slutändan handlar det om att lära känna oss själva, vad vill vi, vad mår vi bra av, vad får oss att känna oss hela?! Allt annat är bull—-…

Lever du det liv DU vill leva? 💛

Jag och min katt

Få två för priset av en! 🐶🐾😺

Jag får mig ett gott skratt mest varje dag, när folk omkring mig utropar: Åh, vilken söt katt! Hon ser faktiskt ut som en liten kattunge när jag bär runt henne, eller nästan ännu hellre en pigg liten ekorre 🐿.

Jag kommer kanske tjata om lillan lite till eftersom jag är nykär och då blir man lite vimsig…kanske blir det en hundblogg istället…?!?🤭

Vi har varit på lokal igen i stan och har uppgraderat oss från café till lunchrestaurang. Stan vimlar av hundvänliga matställen numera och jag kommer att beta av dem en efter en. 😉

Har tänkt på en sak, jag är ju bra på att tänka lite för mycket somliga stunder, att vi borde överösa varandra med komplimanger och snälla ord. Det kan göra någons dag att få en komplimang om vad som helst. Vad vet du om den personens inre? Kanske han eller hon ser välmående ut på utsidan och verkar oförskämt lycklig och lyckad?

Tro mig, ingen är lycklig jämt. Vi har alla problem vi inte skyltar med eller kanske skäms för. Jag är en av dem. En person kanske har sin värsta dag på länge men ler ändå för att hålla skenet uppe. Att då få några vänliga ord kan göra stor skillnad. Och får oss ofta att öppna upp oss. ’Tack för att du tycker jag ser strålande ut, men jag mår inte så bra just nu’. Vi kan få andra att må lite bättre genom att ge chansen att öppna upp lite.

Ta inte för givet att omslaget på boken motsvarar innehållet. Utgå ifrån att alla behöver en komplimang. Vill inte du ha en? Då så, du får det du ger.

Ha en härlig fortsättning på helgen. 🍁🍂

Balans i livet

Hur ser balansen ut i ditt liv? Balans mellan arbete, fritid, relationer, familj, träning?

I en perfekt värld har vi det bra i alla dessa ’tårtbitar’. På en skala 1-10 vore ju tio det bästa att ha i alla delar i livet. Men så ser ju livet sällan ut. Det går lite upp och ned med siffrorna i olika perioder av livet.

Vi kan däremot sträva efter att få balans i livet genom att på olika sätt höja siffrorna. Om du ligger på en trea på boende, varför är siffran så låg? Vad kan du göra för att höja siffran? Flytta till större, billigare, till landet eller kanske bara möblera om hemma?

Om arbetet är den svaga länken, vad kan du göra för att förändra? Byta jobb, prata ut med chefen? Hitta något närmare hemmet eller något arbete som kanske ger mindre pengar men ger mer själsligt?

Hur har du det med kärleken? Om du är i en relation, är det en sund relation med ömsesidig respekt? Är du olycklig, varför är du då kvar i relationen?

Det finns många frågor vi kan ställa oss och jag gör det ofta till mig själv. (Ibland även kanske för ofta till nära och kära men jag har det i blodet 🤭)…

Har jag den här fantastiska balansen? Nej, det har jag inte. Men som sagt, jag funderar ofta på vad jag kan förändra. Livet blir så mycket härligare om det är flow mellan alla delar. Sista tiden har det varit obalans i fritid och relationer. Har varit hemma mycket med min valp för hennes trygghets skull, men igår var det dags för att våga lite mer! Tänk vad en trevlig middag hos vänner kan göra när man varit hemma lite för länge!💃

Att få komma iväg, träffa vänner, äta gott och skratta är medicin. Så nu har jag bestämt att det ska bli av oftare och mer regelbundet. Har börjat med att boka ett par biljetter till en rolig teaterpjäs om några veckor. Tjohoo! 🎭

Ha en fin balanserad dag! ⚖️

Ångerveckan

Ångrar du något i livet? Stort som smått?

Jag brukar säga att man inte ska ångra nåt. Gjort är gjort, och går inte att få ogjort/osagt. Livet är för kort för att ångra saker osv.

Och till viss del stämmer det, tycker jag. Dock måste jag medge att det visst finns saker jag ångrar att jag gjort. Konstigt vore det väl annars. Det jag ångrar är saker jag sagt eller gjort som sårat andra människor. Jag har haft ett munläder som gått lite för snabbt och oövertänkt i många uppväxtår. I ett försök att vara rolig, ibland på andras bekostnad, har ’skämtet’ fallit platt och en person har tystnat och blivit sårad. Det ångrar jag.

Jag har gjort slut med män på mindre lyckade sätt. För att inte säga fega och grymma. Tar fram skämskudden när jag tänker på det. 🙈🙊 Det är förhoppningsvis preskriberat, och jag har lärt mig. Aldrig mer.

Några personer har fått en oförtjänt utskällning här och där (ibland förtjänt! 🙊), mestadels då jag inte fått mat i tid eller lidit av stark stress. Känns såklart inte heller bra att tänka på. Så ALLT det ångrar jag.

Till alla som råkat ut för mig

Däremot ångrar jag inte att jag vågat saker trots att det varit läskigt, jag ångrar inte tokiga saker jag gjort där jag även gjort bort mig en hel del, jag ångrar inte utbildningar jag gått som känts lite fel, alltid har något där gett mig någonting.

Livet går så fort, så passa på och lev och säg ja oftare än nej.

Fick en dos kärlek idag av son och valp. mår jag som bäst!