Kerstins Känslor
En överlevnadsguide för dig som berikats med ångest och högkänslighet

Trygghet

God kväll. Hoppas du har det fint. Jag har haft en fin dag i en god väns sällskap. I vanlig ordning ville jag att hon skulle sova över men hon hade både barn och barnbarn som väntade!

Jag älskar ju när man har kvällen ihop och inte behöver bryta upp allt det trevliga. Och sen en mysig frukost ihop. Jag sover bäst de nätterna. Trygghet… något som kommit sista åren. Att höra någon snusa eller rent av snarka i rummet bredvid är så tryggt…

Mina vänner är ju alla olika men har någon gemensam energi som jag tycker om. Jag väljer inte vänner efter vad de säger utan vilken energi de har. Och jag är oändligt tacksam för att de valt mig.

Ibland undrar jag hur jag blivit vald som vän eftersom jag har dagar då jag inte hade valt mig själv. Sen kommer bättre dagar då jag gillar mig själv. Och det är väl de dagarna jag får bli någons vän haha.

Min fotobok har kommit. Det är en total kaosbok eftersom de inte satt bilderna i kronologisk ordning. Nyår blandat med Midsommar, vinter blandat med vår… lite svårt att guida den som ska titta i boken. Men å andra sidan var 2018 ett kaosår och det var väl det de kände på sig, på fotoframkallningen. Boken speglar året, helt enkelt.

Bara att gå vidare. Gör om, gör bättre. Åh så skönt med ett nytt år!

Dagsutflykt

En sån natt där jag inte sov många timmar. Av olika orsaker somnade jag inte förrän 02.30 och då är det tufft när klockan ringer 07….

Men när man väl kommer upp ur sängen och det börjar ljusna ute känns allt lättare!

Har spenderat dagen i Sörmland hos gamla goa vänner. Gammalt hus vid Uttran och med hästar som närmsta grannar. Så vill jag också bo! Solen sken och dagen blev härlig!

Jag älskar att ta min bil och göra små utflykter då och då. Det är en sådan frihet att på ett kick kunna se en annan del av landet. Tåg går lika bra men ibland, som idag, behövde jag bilen.

Jag älskar ju att resa långt också, mår bra av miljöombyte då och då för att få energi, men en dagstripp till ett annat län går faktiskt lika bra!

Nu blir det en skön helg med vänner och barn. Barn och barn, men vad kallar man vuxna barn…?! 🤔 De är ju för alltid mina små älsklingar.

Kan inte bestämma mig för vilken dag granen ska kastas ut. Å ena sidan skönt att starta det nya året, å andra sidan såå mysigt med granen hemma…🎄

Hur gör du?

Må så gott. 👋

Att öppna garderoben

Om du bestämt dig för att jobba med dig själv och vill ta itu med smärta, sorg, ångest eller olösta konflikter är det som att öppna dörren till en mörk garderob där vad som helst kan gömma sig.

Förmodligen har du inte öppnat den dörren på många år, kanske inte sedan du var riktigt liten.

Att trycka ned handtaget på dörren och medvetet kliva in kräver mod. Enklast är att låta dörren vara stängd och låta livet rulla på med gamla sår och trauman och hantera konsekvenserna vartefter så gott det går. Det kommer att ryka ut ur dörrspringan, ingen silvertejp i världen hjälper mot det.

Men vågar du har du allt att vinna. Det gör ont att riva bort plåstret och grotta ned dig i bacillerna, men gör du det kommer såret att läka till slut och du kan leva ditt liv utan smärta.

För mig har det varit nödvändigt. Jag kunde inte leva med ständig ångest och panikångest. Rädslor och ett instängt liv. Det tog år av grävande, många stunder var jag nära att ge upp, men hade ju inget val egentligen. Det var bara att fortsätta och hoppas på att livet en dag skulle se ljusare ut.

Den dagen kom. Jag tror det var 2005 på hösten som jag kände att det vände. Jag kommer aldrig att bli helt ångestfri men ångesten är en del av mig och jag har ingen aning om hur det känns att leva ångestfritt. Har aldrig upplevt det.

Idag har jag ett bra liv med känslor jag förstår och kan kontrollera innan de tar över helt. Jag har tagit kontrollen, inte ångesten.

Hörde en podd nyligen med någon känd person som blev intervjuad om ’sin ångest’. Det hade hon aldrig haft, visste inte hur det kändes. Jag bara gapade. Ett liv utan ångest. Jag ska välja det nästa gång, verkar ju som att leva livet på en räkmacka. Gillar i och för sig inte räkmackor… 🦐

Våga riva av plåstret. Efter smärtan kommer bliss. 👼

Idag har Mimsan fått lejonpälsen avlägsnad. Blev inte mycket kvar, och en ny färg tittade fram under valppälsen. Men är fortfarande världens sötaste.

Kram från oss. 🐾

Pannkakstårta

Idag har varit en Pettsondag hela dan. Han ska göra pannkakstårta till Findus och för att kunna göra smeten måste han ha ägg och för att kunna köpa ägg måste han cykla och cykelnyckeln ligger längst ned i brunnen och….i all evighet.

Precis som jag har regelbundna Papphammar-dagar har jag regelbundna pannkakedagar. Då är det som att Universum bestämt sig för att allt, jag menar allt, ska haka upp sig.

Igår satt jag på café och gjorde ett fint schema i min glitterbok. Idag var dagen D då mitt schema skulle invigas. Det var nästan som jag hörde pukor och trumpeter när jag ivrig vaknade i morse.

Men det är som förgjort när datorn krånglar, internet krånglar, telefonköerna för hjälp är evighetslånga…Man kommer ingen vart!! 😤 Hade allt bara funkat hade jag fått viktiga saker gjort idag.

Jag blir så arg. Det är som att gå in i en vägg och bli stående där. Tyvärr känner jag mig lite korkad också, jag är ju inte så haj på tekniken.

Om ett par dar kommer rautern jag beställde i mitt koleriska tillstånd 😡, då ska vi se om wi-fi här hemma kan speeda upp saker och ting.

Här klaras i alla fall kosten av bra, istället för att tänka att jag ska utesluta saker tänker jag att jag tillägger saker. Vilket jag gör. Och byter sakta men säkert ut olika livsmedel.

Det blev en köpt rawfood-boll till kaffet, men här ska bakas egna.

Och som kvällsmat en mastig smoothie på avokado, melon, blåbär, ananas och kokosmjölk. Mättar ordentligt!

Imorgon tar jag nya tag. Har man ett schema så har man. 😉

Änglar och chokladmums

Idag har jag haft besök av min ängel Helena. Ett möte med henne och då och då är nödvändigt för mitt sunda förnuft. Hon är en vandrande healingkraft, och våra samtal kan pågå i evigheter.

Vi la lite änglakort och guidade varann i livets mysterier. Ibland behöver man lite andlig vägledning, eller hur? Det är lätt att fastna i saker och ting och man kan behöva en liten knuff för att ta sig framåt.

Imorgon sätter min knuff fart, bl a att schemalägga mina dagar och på så sätt få mer gjort.

Jag hade gjort lite nyttigt godis ur min nyaste hälsobok: mörk choklad med kokosolja, lönnsirap och gojibär. Gott!

Låt stelna i frysen en stund

Så blev det en kladdkaka på mandelmjöl också… vad vore livet utan choklad?!

Jag brukar inte boka in något på söndagar, det är min vilodag, men Helena är ett undantag. Att få besök av en ängel säger väl ingen nej till. 😉

Jag ska sova nu så jag snart får frukost! Bästa måltiden på dan. Jag har dock fått lite illamående efter mina sellerdrinkar nån halvtimme innan frukost, och det sa Helena kan bero på att levern är överbelastad och behöver rensas ordentligt. Så jag ska skära ned storleken på glaset och ta det i lugnare takt.

Nu sätter jag i mina blekskenor i munnen så jag vaknar med vita fräscha tänder! Fåfäng, någon…? 🤔😬

Godnatt! 🌜

Ge av dig själv

Donner pour donner… Att ge bara för att man vill ge. Franska är ett av mina språk och jag älskar både språket och sången.

Budskapet i Elton Johns song är så sant. Om vi vill ge, vad det än månne vara, ska det vara för att vi vill ge, inte för att förvänta oss något tillbaka. Det är väl det som är kärlek!?!

Är du i ett förhållande, ger du av din tid och allt vad du har utan att förvänta dig samma tillbaka? Slösar du av kärleksfulla ord och handlingar till den du älskar? Det är kärlek.

Håller du koll på vem som gav sist? Är det en tävling i vem-som-ger-mest? Fundera på om du vill vara kvar i den relationen.

Bjöd du dina vänner på drinkarna sist på krogen? Grattis, fint gjort! Förväntar du dig att de ska bjuda kommande gånger? Sluta genast. Du bjöd väl för att du ville? Du har ingen rättighet att kräva tillbaks. Du ville ju bjuda, inte sant?!

Ett år hann jag inte skicka julkort, jag skulle flytta precis efter Jul. En vän blev så förorättad att hon lät mig veta det och jag har aldrig fått ett julkort från henne mer…hade hon bara skickat till mig för att få ett eget? 😳

Nåja, nuförtiden får man inga julkort, allt sker via sociala medier. Såå boring. Jag är född i fel århundrade.

Jag köpte en ljusslinga med klädnypor för att fästa julkort i, i år. Jag fick två. Ett från snälla syrran utomlands och ett från snickarn. Var roligare förr.

Budskapet här är att våga ge. Kärlek, pengar, tjänster, vänskap, medkänsla. Utan att förvänta dig något tillbaks. Det där med karma, vet du, fixar att alla får det dom ska ha för sitt lärande. Du behöver inte fixa. Bara ge.

Jag är bra på att ge. Men det där med kärlek, det är knepigt. Har många rädslor, så det går oftast åt skogen. 🌲🌲🌲Men det ordnar sig. Just nu är Mimmi den enda kärlek jag behöver. 🐾❤️ Ja, och ungarna förstås.

Idag bajsade hon i finbutiken. Såå gulligt!

Donner pour donner, c’est la seul facon d’aimer. Det enda sättet att älska är genom att ge.

Lata dagar

Idag har vi varit lata. Bra timing när matte och vovve är lata samtidigt. Kan man bli annat med detta januariväder ute. Men älskar att bona in mig i soffan och njuta av levande ljus och min fina julgran. 🎄 Vill aldrig slänga ut den!

Jag har ägnat dagen åt att läsa nya boken jag fick på posten; Medial läkning, kostguiden.

En fortsättning på den förra och här med recept. Texten är fantastisk att läsa, författaren berättar exakt vad varje frukt, grönsak och krydda hjälper i kroppen. Så visst känns det som medial läkning, det här är inte vilken receptbok som helst. Den är magisk…🧚‍♀️

Askan var rätta ordet…

Nu är ju inte det här någon matblogg men ska man må bra i magen är ju kosten nr ett. Och när man slipper pekpinnar i en bok som bara är skriven av ren kärlek känns det helt plötsligt enklare att lägga om kosten.

Jag har stunder dock då jag rivs av sockermaran…det är då sådana här påsar inköps fem i nio på kvällen. Jag är inte stolt över det men tänker inte låtsas att jag är duktigare än vad jag är.

Jag har ett starkt sockerbehov och det är vissa dagar som knark. Känns som att behovet går upp och ned med hormonerna. Lite pms-styrd helt enkelt även om den perioden är över i mitt liv…😈

Ikväll blev det kyckling i all enkelhet. Gott tyckte både jag och lillan.

Citronkyckling med råris spenat avokado

Ikväll lägger vi oss tidigt för imorgon har vi program. Hej då fredag! 👋

Lyssna på mig

En av de värsta sortens filmer är de där, oftast huvudrollsinnehavaren, inte blir trodd. Mannen som blir felaktigt anklagad för att ha mördat sin fru, t ex. Han ägnar hela filmen åt att försöka rentvå sig själv, och jag lider av att ingen tror honom.

Jag har råkat ut för det några gånger i livet. Som barn blivit felaktigt anklagad för att ha haft sönder saker.

Som vuxen för annat. Att jag ljugit om saker då jag inte har det. Det är verkligen en hemsk känsla.

Nu har det hänt igen. Jag har anförtrott mig åt någon för att lätta lite på min inre börda. Jag ville berätta om något som varit tungt. Och personen tror mig inte. Lyssnar inte, skämtar bort det. ’Nej, det tror jag väl inte!’

Jag har tagit upp det flera gånger och fått samma svar. Det gör ont. Jag ger dig min berättelse för jag vill att du ska lyssna. Inte släta över, skratta bort. Bara lyssna, och kanske nicka.

Jag var tvungen att säga ifrån, att jag blev sårad. Det gick inte heller in.

Varför har vi så svårt att lyssna? Jag har tagit upp det förut här men behövs igen tydligen.

Jag är inte ute efter tröst eller något annat, bara berätta min historia. Kan du lyssna?

Jag vet att många kan och det är jag tacksam för. I min enfald vill jag att alla i min närhet ska ta till sig det jag säger, det får mig att känna att våra band blir tightare.

Jag gjorde samma misstag en gång då jag jobbade på en telefonlinje där vi skulle ta emot samtal från människor som ville prata av sig, Röda Korset. Det vi fick lyssna till blev ibland för mycket för mig och jag ville trösta. Tills en dam sa ’kan du inte bara lyssna. Jag har inte bett om dina råd’.

Där fick jag mig en tankeställare. Det är kanske sällan vi kan ’fixa’ situationen, men att bara lyssna och finnas där hjälper långt.

Nu har jag legat i mask, och huden blev silkeslen. 🌼 Ha en fin kväll.

Blodbuss och orkidéer

Dagen började med ett sms som berättade att det är brist på just min blodgrupp, och att blodbilen väntar i centrum.

Jag har gett blod i 25 år men hade inte tänkt just idag när Alfrida blåser allt vad hon kan ute 💨…men gav mig iväg.

Efter en halvtimmes väntande fick jag beskedet att jag inte får lämna idag! Jag hade både gjort koloskopi och fått akupunktur i år. (Eller ja, förra året.)Två fel.

Konstiga regler, de kinesiska akupunktörerna är ju utbildade under åratal till skillnad mot de flesta svenska. Men men, en från svensk sjukvård skulle det vara…🙃

Så jag får vänta tre månader till. Åkte hem och drack min sellerijouce, efter en tur till den lite billigare matkedjan.

Min lokala handlare tar 35 kr knippet för selleri, så det går bort.

Jag kommer att lägga till en hel del frukt och grönsaker, för övrigt vill jag ha min kyckling och fisk och någon enstaka köttbit.

Råris istället för vanligt, rotfrukter.

Aloe Vera morgon och kväll.

Denna vecka, och alla kommande ska jag göra storkok och frysa in, proteinet. Sedan är det bara att lägga till spenaten, avokadon etc. Lätt som en plätt! 🥑

Åh vad jag ser fram emot detta. Mer planering helt enkelt och rensa ut kyl och skafferi på det som går bort; rapsolja, tomater, ägg…trodde jag inte men så är det.

Jag mår lite bättre i magen redan och har man en en-kilos hund på magen mår den ännu bättre. Healing inifrån och utifrån.

Min orkidé som jag var på väg att slänga ville inte alls bli sopor så den slog helt plötsligt ut och visade att livet går vidare trots att det ser mörkt ut ibland. Fina blomma, ska vårda dig ömt! Tillsammans med alla miljoner amaryllis och hyacinter jag köper på superrea nu!

Kram och godnatt om en stund. 🤗

Välkommen 2019!

…och bye bye hemskeår! Nu kan det bara vända och bli bättre!

Jag ser verkligen fram emot det här året, har ny energi idag bara av att veta att det gamla året är bakom mig!

Några nyårslöften ger jag inte längre, de brukar gå åt skogen senast i februari, däremot har jag en del mål jag vill uppnå.

Hälsan är nummer 1 och jag satsar nu mer på antiinflammatorisk kost. Har böcker om det och ska gå en matlagningskurs om några veckor.

I hälsan ingår ju även alkoholen och att jag inte ger den så mycket utrymme längre. Härligt att vakna upp idag på Nyårsdagen och känna sig hur pigg som helst (trots tre hundar i sängen)! 🐶🐶🐶

Jag ska ta itu med projekt som väntar i datorn och jag ska utbilda mig via datorn. En kurs jag förhoppningsvis kan ha stor nytta av om ett halvår. 🖥

Sedan har jag en härlig resa inbokad och tills dess hoppas jag ha en frisk och stark mage! All kärlek till maggen! ❤️

Nu sätter jag mig och gör en fotobok så att nya bilder och minnen får plats i mobilen. Sen blir det en skön promenad i solen med lillan. Hon kan gå lite längre nu, äntligen! 🐾

Gillar ju att sova också förstås…

Önskar dig ett fint, friskt och skojigt 2019! 🤸‍♂️💥🧚‍♀️