Kerstins Känslor
En överlevnadsguide för dig som berikats med ångest och högkänslighet

Efterlängtad vila

En skön och lugn helg. Har mått oförskämt bra! Nej, fel. Har mått så bra som jag verkligen förtjänar. Som jag jobbat med mig själv. Och aldrig ger upp. Det svåra är ju att se att det finns någon ljusning längre fram när allt är mörkt. Men ljusningen har sakta men säkert nått mig.

Igår besökte vi Hundstallet på Öppet Hus. Jag är ev nyfiken på att skaffa en liten kompis till Mimmi. Men köerna var evighetslånga till hundarnas boxar så det blev presenter till Mimmi istället och en härlig fika på ett trevligt cafe’ i närheten.

Min allra äldsta barndomskompis var med, vi har känt varann sen vi var fyra! Tänk att man kan umgås så många år senare. Speciellt med tanke på att livet förde oss isär när vi var 13 och hittade varann vid 49… 👭

All grönska ute tar andan ur mig. Jag vill vara ute och promenera så mycket som möjligt och ta in alla dofter, fågelkvitter och synintryck. Spara det inom mig. Ta fram i vinter och njuta. Älskade Vår.

En spark i baken

Jag märkte det redan förra gången jag gick i terapi för sisådär tjugo år sedan, att livet sätter en på små (ibland jättestora) prövningar! För att man ska utvecklas, växa och bli en ännu bättre version av sig själv.

Jag fick så många prövningar då, att jag ofta var helt slut pga alla utmaningar att stå upp för mig själv. Få en röst.

Rösten blev stark, ibland så stark att jag förundras själv.

Denna gång går jag igenom helt andra saker, och vips får jag precis de utmaningar som jag kan växa av. Och jag antar utmaningen! Det handlar om relationer och min roll med andra människor. Jag tvingas tänka om i vissa situationer. Det är tufft minst sagt. Men samtidigt är jag glad över att hitta förklaring på mycket av min ångest.

Jag har tagit tag i relationer med släkt, vänner och mannen jag träffar. Utmanar mig själv. Det känns bra. Pirrigt, men bra.

Har spenderat några dagar med sonen i kära Dalarna, dit han flyttat. Jag hade en tuff stund då han tröstade. Men han tröstar på sitt krassa sätt utan tycka-synd-om. Var bara i ångesten. Värdera den inte. Den går över. Sen kommer den tillbaka kanske. Acceptera den. Lev vidare.

Han är den klokaste jag vet. Cool, medveten, rak. Och den bästa läraren jag kan ha.

Blev en tur till Falun

En spark i baken fick jag och idag har jag omfamnat livet fullt ut. Njutit av våren och fått ny energi. Blir en bra helg! 🌸☀️

Kokande gryta

Dags att uppdatera om terapin. Det var en hel del känslor som kom ut i torsdags, som att lyfta på locket till en kokande gryta. Så skönt att ha någon att berätta för. Hemma själv kan jag inte gråta. Det är först när jag har någon som tar emot, som jag kan öppna mig.

Svek, ensamhet, tomhet…

Jag är ju ingen dysterkvist som tycker synd om mig själv och känner mig orättvist behandlad! Inte mitt medvetna jag. Men lilla tjejen i mig sörjer. Och sörjer relationer på senare år också. Allt i en enda salig kompott.

Mimmi hängde med denna gång så vi kunde inte göra de övningar som var tänkt pga hennes galna infall 🐾, men nästa gång får jag mer handfasta övningar, hypnos och EMDR.

Åkte som en blöt trasa till vännerna efteråt och togs om hand i storfamiljen.

Min väns healing på nätterna är lite för bra. Det har blossat upp mardrömmar och ångest så att hon har bett dem ta en paus. I natt fick jag sova lugnt. Jag vet inte om jag vågar fortsätta men jag tror min process går snabbare då. Men det finns gränser för vad man kan hantera.

Idag har jag handlat till sonen, kläder och inredningsprylar, har promenerat och tittat på cykelloppet där jag bor. Soligt men kallt.

Nu kurar vi ihop oss inomhus och myser.

Dystert inslag men jag kan ju inte låtsas annat! 🙈

Kram till dig var du än befinner dig. 🤗

Sköna maj välkommen

Dagarna flyger iväg. Jobb, deklaration, yoga, fotvård.

Måste gå en gång om året och ta bort förhårdnader som gör att varje steg gör ont. Har dessutom Mortons neurom i båda fötter vilket gör att tå 3 och 4 smärtar vid promenad.

Lägg sedan till tre operationer för hallux valgus, stora knölar vid stortån, så har du mina fötter i ett nötskal. Inte de vackraste eller de mest bekväma, men de bär mig än så länge och jag viftar alltid stolt med tårna efter mina operationer. Alltid med lack på!

Jag skriver i min skrivbok när jag vaknar varje morgon sedan 21-dagarshealingen påbörjades. Helt plötsligt minns jag mina drömmar som berättar nåt för mig. Har dessutom fått mer energi till att göra andningsövningar och äta ännu nyttigare! Öser på med grönt på tallriken och har skippat chokladbollen till 11-kaffet…

Jag förstår mer och mer att mitt magonda kommer av inre stress, men inte desto mindre behöver jag ta hand om den rent fysiskt.

Idag har jag varit nästan ångestfri. Läser massor om hur magen påverkar hjärnan, och ibs-personer har mer ångest än andra.

Och så lägger vi på en jäkla högkänslighet på det! Att högkänsliga har mer ångest än andra är känt.

Suck. Vilket liv jag valde. Men dagar som dessa då jag ser ljuset i tunneln blir jag stolt över att jag kämpar mig igenom. För det har funnits stunder då jag funderat på en enkel utväg.

Men nej, jag tror att jag har hjälp nånstansifrån och jag tror att jag ska må bra en dag.

Har träffat en god vän på fika i stan idag, vi har inte setts på nio år så det var ett kärt återseende. Vad vore man utan sina vänner.

Kram.

I vårsolens glans

Blandad helg. Vi tog ett par drinkar i fredags och det straffade sig. Jag lär mig visst aldrig?! Har jag mått bättre ett tag tror jag det är fritt fram, men nej då. Jag måste vara helt bra för att kunna njuta av det lite för goda.

Har varit på yoga och tagit långa promenader för att balansera upp. Och ätit kaninmat.

Ikväll påbörjar jag en 21dagars healing som jag mottager på natten. Min vän är en fantastisk healer och hon kommer också att se vad som sker med mig under healingen. Ser såå mycket fram emot detta.

Ikväll hoppas jag kunna avsluta mitt sista arbete vid datorn. Ni kommer att få veta framöver vad jag jobbat med. Har varit roligt men lite jobbigt samtidigt. Dessutom är jag ju inte kompis med datorer och dylika uppfinningar! 😝

Nästa vecka skulle vi ha en liten hanhund här hela veckan men det kommer inte att gå, då han försökte para sig med Mimmi under ett par timmar i dag då hon var där. Hon fick inte vara ifred en sekund så nu sover hon helt utmattad och vi fick avsäga oss uppdraget. 😿

Ha en skön söndagskväll. Här blir det andningsövningar och nån mysig film. A demain! 👋

Kärlek

Idag för ett år sedan satt jag hos veterinären och tog beslutet att min hund skulle få somna in efter 13 år och åtta månader.

Hur tar man ett sådant beslut? Hur kan man bestämma över någon annans liv, hur långt det ska bli? Varför leker jag Gud, vem är jag att ta beslut?

I slutet blev beslutet lätt. Jag hade tänkt i 13 år, hur ska jag någonsin kunna ta beslutet över att ända hans liv? Om jag blir tvungen. Om inte ålder ändar livet självt. Jag kommer inte att klara det!

Jag sa till mina barn och vänner: Om jag inte ser klart, om jag inte vågar, tala om för mig när det är dags!

Jag behövde inte. På kvällen blev han biten över ögat av en hund han själv attackerade. Den enda hund han någonsin attackerat. Något de gör när de känner sig i underläge, när de är sjuka eller svaga.

Han är multisjuk, sa veterinären morgonen efter. Och har hjärtsvikt, vilket jag inte visste om. Vad vill du göra?

Min första reaktion var att förbereda mig och honom över helgen. Ta hem en veterinär, tända ljus överallt, strö ut rosenblad. Men när jag såg hans lidande ändrade jag mig och sa ’Nu är det dags’.

Jag vaggade honom i hans favoritfilt och berättade allt vad jag kände för honom. En sån kärlek är obeskrivbar. Jag kände samtidigt en lättnad över att han skulle slippa sitt lidande. Jag kunde inte låta honom genomlida en hel helg till.

Insvept i sin favoritfilt fick Ludde somna in. Jag hade panikångest under nån månad efter, det är ju sån jag är. Allt jobbigt kommer ut den vägen. Ett halvår senare kom Mimsan in i mitt liv. Love her to death. Men Ludde är och förblir en stor evig kärlek.

Tårflöde

Så var det dags igen idag då! Har längtat till terapin. Det är inte ofta jag har möjlighet att prata och ha någon som lyssnar och vill hjälpa. Hjälpa någon som inte ens vet varför hon behöver hjälp..?!

Men idag lyckades jag komma åt känslorna rejält. Så skönt att kunna släppa fram lite tårar, när jag inte kan det annars. De har kapslats in i något cementliknande i kroppen, jag har lagt locket på så många gånger att jag till slut glömt varför jag är ledsen.

Fick i alla fall hjälp idag med att bena ut min sorg. Jag ifrågasatte varför jag ska behöva gå i terapi igen, trodde jag blev klar förra omgången för sisådär 17-20 år sedan? Men kanske var jag inte beredd att ta precis allt då, förklarade terapeuten. Dessutom har det ju faktiskt hänt en hel del nytt!

Nåväl, åkte hem helt slut men nöjd. Något har lossnat. Och magen känns knappt.

Nästa vecka börjar vi med EMDR (Eye movement desensitization and Reprocessing). Nu blir det hundgos för hela slanten och sen sova tidigt. Terapi tar på krafterna! Men måste göra det. Att inte göra det är inget alternativ.

Aprilkram 🤗

Påskpuss

Det är nåt speciellt med Påsk. Man äter lite gott, umgås med familj men inget känns påtvingat eller jobbigt. Inga krav. Och efter en sån här underbar solpåsk känner man sig utvilad och nöjd!

Syrrans familj stod för den lite nytänkande påskbuffén och sedan har det promenerats vid vattnet och njutits av värmen. Vi såg både vit- och blåsippor för första gången i år! Lycka. 🌼🌸

Sedan har jag haft en heldag med sköna Helena som är min änglavän och som ger mig ’bra vibrationer’ och helande bara jag tittar på henne! 😅 Hela hon utstrålar nåt magiskt. Vi har i vanlig ordning ’känt in’ varandra och gett lite vägledning om hur vi går vidare i vissa situationer.

Att jobba framför datorn som jag behövt dessa dagar är inte lätt med en mini som vill vara nära varje sekund. Helst skulle hon vilja krypa in i örat för att sakta vaggas till sömns. Man blir en hejare på att parera hund, kaffekopp och datormus. Både inne och på balkongen. Så har fått en hel del jobb gjort!

Nu till något mindre rumsrent. Mina magproblem de senaste året har gett mig en hel del förstoppning. Det rådde jag bot på genom att köpa en squatty potty, vilken gör att man sitter på huk vid toalettbesöket. Vips går ärendet som en dans! I länder där de har ett hål i marken 🕳 är det få som lider av förstoppning, det är huk vi ska sitta på! 👍 En bra investering. 🚽

Längtar till min nästa terapitid. En gång i veckan känns alldeles för sällan. Vill ha det gjort NU, bli frisk och fri och glad! Men jag mår rätt bra måste jag säga. Livet är gott just nu.

Har ju börjat träna också! Har träningsvärk som bara den. Det ger mig glädje i både kropp och själ. 🙏💪

Kram och ta hand om dig.

Owner of a lonely heart

Har du hört den låten med YES? Såå bra. Och passande just nu. Har spelat den flera gånger ikväll.

Det var länge sedan jag gick i terapi. För ca 20 år sedan bearbetade jag halva mitt liv i hypnoterapi, anledningen till att jag utbildade mig själv till hypnoterapeut. Det hjälpte. Jag blev av med oro, ångest, panikångest. Jag jobbade hårt och målmedvetet med att stärka min självkänsla.

När jag tänker efter gick jag i KBT-terapi för ett och ett halvt år sedan. Jag ville gå till Egil Linge som varit med om att skriva Hemligheten – Från ögonkast till varaktig relation. En bestseller. Han hade inte tid men jag fick hans elev som terapeut, och hon hjälpte mig till många insikter när det gällde min relation till män.

Idag var det dags att inleda en ny omgång terapi. Terapeuten är utbildad i bl a hypnos, KBT och EMDR, ögonrörelser som kan lösa upp trauman. Vi ska se vad som passar mig bäst, blir nog en kombination.

Under den timme jag var där blev orsaken till mina magproblem uppenbara. Min längtan efter familj är så stark att kroppen gått i baklås. Min första familj, min egen familj med barnen, en ny familj. Jag ser inga ansikten, bara en massa folk som umgås, lagar mat, hittar på saker tillsammans. Kaos, ungar, katter, hundar, människor som trivs ihop och skapar ljud och oljud. Lever ett bullrigt liv.

Jag har ju nämnt det förut men nu blev det glasklart. Övergivenhetskänslor från personer som varit viktiga för mig. Till slut kommer livet ikapp. Det går aldrig att fly, gömma sig.

NU tar jag itu med denna känsla. Jag ska igenom den, ta in den, undersöka, bearbeta och komma ut på andra sidan.

Det handlar inte om att leta febrilt efter en ny familj. Jag har ju det, mina barn, syskon, förälder. Jag måste bara bli sams med längtan som kommer av en, eller flera, orsaker. Har lite jobb framför mig. Men sh-t vad bra jag ska må när jag kommer i mål! 🏁

Det blir rapport varje vecka om du orkar hänga med. Kanske du kan ta till dig något i ditt liv?

Nu har vovven slocknat så jag ska göra henne sällskap. Mår bra ikväll. Godnatt. ❣️

Filmhäng och vårkänslor

Födelsedagsmiddag hos vänner med efterföljande filmhäng i soffan och övernattning. Bästa dagarna. Jag unnade mig några klunkar bubbel, och det gick bra. Sov som en stock med några hundar på mig.

Jag vet inte om det är den nya medicinen eller bara Våren, eller något annat 💕men nog mår jag bra! Det är en härlig känsla. Jag ser dessutom fram emot att börja min KBTterapi i morgon. Misstänker att vissa saker behöver ventileras och nya tankesätt läras in. Spännande!

Är ute med lillan och promenerar massor. Vi behöver det båda två. Även om vi har några dagar kvar av trappspring! På torsdag får vi vår nya moderna hiss, vilket lyft! Då kanske det inte tar en minut att åka tre våningar?!

Hoppas du har det fint. Jag kör tvättmaraton. Skulle behöva en trädgård att hänga upp tvätt i…! Bästa som finns med soltorkad frasig ren tvätt. Vi hörs! 😊