Kerstins Känslor
En överlevnadsguide för dig som berikats med ångest och högkänslighet

Är du ett offer?

Det här är ett ämne jag återkommer till då och då. Antagligen för att det är ett ganska vanligt beteende och för att jag är allergisk mot det, och får prickar som kliar.

Vanligt ja, men inte desto mindre otroligt irriterande för någon (jag) som ser rakt igenom den andre och som vägrar ta emot det den andre försöker projicera. En försvarsmekanism från en person som inte vill erkänna sina mindre bra känslor eller beteenden och lägger över det på en annan person.

Titta på din egen skit. Du har blivit utsatt för våld, övergrepp. Hemskt. Men ta dig ur det. Gå vidare. Du hade en elak pappa. Du blev mobbad i skolan. Jättetråkigt, men det var då. Välj att låta det vara då, nu är en annan dag. Du kan välja att få hjälp, att lära dig förlåta, tänka annorlunda. Låt inte de/den andre vinna. 

Starkast i världen!

Jag säger ifrån så det ryker. Jag vägrar gegga in mig i den andra personens klet och ha en giftig diskussion. Jag är RAK och går rakt på det det handlar om egentligen. Och klarar man inte det, är det dags att se över sitt liv. Jobba med sina demoner … 

Allt detta sagt med kärlek. När man är rak är man sällan arg länge. Det rinner av en. Och jag är villig att ta i hand och gå vidare. 欄

Jag har själv haft det mycket tufft under min uppväxt och till och med skrivit en bok om det. Men känner jag mig som ett offer? Nej, jag är snarare tacksam att allt som hänt gjort mig stark och att jag verkligen tycker om mig själv idag. Och skriver för att ge pepp åt andra. 珞

Har haft några härliga dagar i Stockholm, och nu njuter vi av sol på uteplatsen och att livet är härligt. Mitt hem är min borg och här mår jag sannerligen bra. Som aldrig förr.Som jag längtat till detta hem. 

Trevlig måndag! 

En frisk och en sjuk

Mimmi fick tillbaka spring i benen efter tre sovdagar. Så härligt att se henne hoppa runt igen med öronen rakt upp i luften! Ärret rör hon inte så ingen body behövs. Exemplarisk liten ekorre. 🐿

Har haft tjejlunch med trevliga kompisar. Som vanligt avhandlas det relationer och, tja relationer. Men det är ju ett ämne som är tacksamt och roligt att diskutera. Oss tjejer emellan. Vi börjar nånstans i tidiga tonåren (fast för mig var det hästar i många år), sedan fortsätter vi nog hela livet. Men skoj är det.

Igår fick jag hem en son som bjudit sig SJÄLV och vi hade roliga planer för dagen men han ligger däckad i influensa nu så jag är sjuksyster och en riktig ’mamma’. Såå mysigt att få pyssla om och ha ett barn som sover däruppe, saknar småbarnstiden så. Men får väl hoppas att han (den vuxne karln däruppe) blir frisk snabbt. 👩‍🔬

Då jag inte får småbarnstiden tillbaks kan jag i alla fall glädja mig åt mina yngre vänner som får 👶 barn! Det är en fröjd att botanisera i bebis-affärerna. Man vill köpa allt.

Den här blev det

Nu är det dags att koka mer te. Ute blåser Dennis. Inte sommarvinden, än.

Take care. 🧚‍♀️

Drama på parkeringsplats

Det finns en mataffär där jag brukar handla. Men jag funderar på att sluta med det. Jag har nog aldrig varit där utan att problem har uppstått på parkeringsplatsen.

Folk har inget vett överhuvudtaget. Det tutas, och backas på och fingrar flyger i luften. Idag flög mitt topplock av när ytterligare en idiot inte kan vänta tills jag parkerat klart utan ska tränga sig fram bakom mig när jag fortfarande backar.

Han tutar och viftar argsint. Jag blir skogstokig och flyger ut och försöker öppna hans låsta bildörr. Tur för honom att den var låst, vet inte vad jag hade gjort annars. Jag skriker som en galning och bankar på rutan.

Efteråt undrade jag vad som hände. Det var inte riktigt likt mig. Men samtidigt skönt att få lite ’rensning’. Att ta skit då och då gör att man till slut får nog, eller hur?!

Mimmi ligger och sover sedan i går. Nyopererad och lite eländig. Vill inte kissa ute, inte gå, bara ligga. Bajsade på sig i natt så vi fick bada och tvätta rent. 💩 Nu hoppas jag tiden tills stygnen ska tas bort går fort, så hon blir sig själv igen!

Så mycket mer händer inte här. Lite trevliga kalas-inbjudningar har trillat in så ser fram emot en rolig vår. Åh vad jag längtar efter Våren!

Allt gott. 🦋

Myggor och planering

Lite kaos och lite bra, blandat. På det stora hela mår jag fantastiskt och bara älskar mitt lilla hus och min stad och allt runtomkring. Som en dröm.

Ska man gå in på detaljer, vilket man ju inte måste, finns det personer och omständigheter som är extremt snurriga och ’oordnade’. Vilket ställer till det lite för mig.

Jag vill verkligen ha ordning och reda på saker, ordning hemma, koll på ekonomin, fakturor som betalas i tid, helst komma ihåg allas födelsedagar och vara ute i god tid.

Men när andra strular till det och jag blir ofrivilligt inblandad, då blir jag putt.

Men hjälp vilket tålamod man får med åren. Jag ser mer och mer allt som händer mig från den andres perspektiv, och hinner tänka både en och två gånger innan jag reagerar too much. Såå olikt mig.

Något hände förra året när jag gick igenom någon metamorfos. Jag var djupt nere på botten i livet och kunde inte se någon ljusning eller lösning.

Jag kopplade på autopiloten (ärligt talat kändes det som om jag gjorde exakt det rent fysiskt och psykiskt) och levde vidare, men levde ändå inte. Du som varit där vet.

Men när jag kom ut genom tunneln var det som en förbättrad version av mig själv. Gladare, snällare, ödmjukare. Jag vet inte riktigt varför jag behövde bli det, kanske var jag en b-ch innan. Nää, men behövde kanske slipas ned lite. Vem vet. Universum, Gud, Mimmi?

På tal om Mimmi ska hon kastreras imorgon och ska skrubbas med huddesinfektion ikväll. ’Används inte i hjärnan och på hjärnhinnor’. Tror de att man borrat hål i huvet innan? Jättekonstigt.

Tigermyggan som bet mig i Palma för två år sedan hämnas fortfarande. Jag vet vilken natt det var. Den surrade i sovrummet och bet till.

Tigerbesten

Sedan dess har jag ett sår på kinden som aldrig läker. Har skrivit om det tidigare, allvarliga grejer det här, och det har varit lugnt sedan i höstas. Men nu har myggbettet blossat upp igen, kliar och är rött. Akta er för mosquitos espangol! 🇪🇸

Mina småfåglar i trädgården har blåst bort med Ciara. 💨 Har inte sett dem sedan i förrgår. Vart blåste de?

Ha en trevlig kväll! Hoppas du har en tv. Det har inte jag. Fast tv-killen lovade komma för tre veckor sedan. Ciao! 📺

Disk i överflöd

När man har gäster utan slut. OCH avsaknad av diskmaskin. Ibland blundar jag och låtsas som om disken inte finns, men till slut trillade jag dit. Och gäster i köket vill jag inte ha.

Jag verkar ha en förkärlek för bostäder utan diskmaskiner. I den sista bodde jag i fyra år innan jag gav upp och köpte en. Att bo en person spelar väl ingen roll, men när man får gäster? Som sover över?

Min önskan denna gång var att hitta en bostad där folk vill komma och hälsa på. Stanna kvar, hänga, känna sig som hemma Spela lite på pianot och gitarren. Att jag typ skulle skaffa en kod istället för nyckel som jag delar ut till nära och kära så de kan komma in innan jag kommer hem, och fixa iordning lite gott!

Min önskan verkar ha slagit in. Hit kommer alla och vill inte åka. Och alla har bjudit sig själva! 😅 Härligt. Bara jag får mina pauser så jag inte blir psykotisk. (Inget skämt, sån är jag).

Mimmi känner sig rastlös ibland då jag har fullt upp med tusen andra saker så hon fick en Aktiveringsplatta där jag lägger mat och godis. Då har hon att göra ett bra tag och blir mentalt stimulerad. Perfekt.

Nu är jag trött på ’god mat’ och ’en aperitif’. Ge mig grönsaker och en vitamin. Min kropp behöver vila från överflöd.

Hej! 👋

Besök hos våra kära

Vi fortsätter att äta gott och umgås. Ett besök på minneslunden gjorde oss gott. Våra kära finns där och det känns bra att prata lite med dem.

Även om jag pratar med dem dagligen då jag vet att de är med mig hemma.

Vi har promenerat på Björnön. Såg inga björnar, utom denna, men återupplevde många barndomsminnen. Underbart.

Jag gjorde ett kaka och glömde lägga i smöret. Men la i det när kakan nästan var klar och det gick bra det med. Vill man ha kaka nöjer man sig med det mesta.

Vågar vi dricka den här till maten? 🤔

Nu ska vi gosa jag och vovven.

En blöt fläck

Det här är precis det högkänslighet handlar om. När man har gett så mycket av sin energi att den bara tar slut. End. Finito.

Vi högkänsliga har bara en liten bunke energi att ge till andra, medan andra kanske har en hel hink!

De sista veckorna har varit så otroligt intensiva att min kropp idag bara lade av. Jag la mig på soffan efter frukost och har inte kunnat gå upp sedan dess. Kroppen värker och i huvudet är det kaos.

Tappar saker på golvet som går sönder, tappat bort nyckelknippan, är förstoppad sedan ett antal dagar, glömde tömma tvättmaskinerna i tvättstugan i går, glömde rensa luddfiltret vilket fick arg granne att ringa på dörren (börjar bra), etc …

Jag funkar inte bara. Och mina kära gäster är bara tillfälligt borta och kommer snart igen på obestämd framtid. Hur gör man?

Jag önskar så att jag kunde vara vanlig. Men så här har det alltid varit så det kommer inte att ändras.

Har ingenting med andra att göra. Älskar min familj och vännerna men kan inte umgås för länge i taget. Det är så tråkigt.

På stan har blommorna på Torget kommit fram. Är det vår då? Nja, men hoppet börjar tändas i alla fall. Och vackert är det.

När jag var runt sju hade vi en liten yorkie precis som jag har nu, Jojo. Igår hittade jag ett foto på honom och blev så glad. Har inte sett honom på foto någon gång förrän nu.

Jojo

Han blev inte gammal tyvärr men några minnen har jag i alla fall. Kära Jojo, hoppas du har träffat Ludde och har lite skoj!

Ludde

Godnatt på er, här ska sovas vidare.

Mimmi

Drömmar och TV4

Jag hör så ofta att folk planerar sin framtid eller sin pension på oslagbara fantastiska sätt. Det är öde öar, frihet, lite galenskap. ska man verkligen slå till och helt plötsligt ’bli’ den person man alltid velat vara. Göra det man alltid velat göra.

Och dagen, månaden, året innan bryter man ryggen, får cancer, får Parkinson.

Det är vanligt, jag lovar. Och då sitter man där med sin dröm och kan inte uppfylla den.

Vad hände med att leva i nuet? Flytta till ön nu, byt jobb, fria till den rätta? är det för sent. Livet är så kort. Gör det du vill nu. Hur står du bara ut att vara kvar i någonting som känns fel?

Idag har vi tömt förrådet och fyllt bilen som ska söderut 🇫🇷. Mina föräldrars saker som hamnar i Sydfrankrike.

Sedan spenderades timmar med att bläddra igenom fotoalbum i kartong efter kartong och sortera, vad ska sparas, vad ska slängas, vad måste vi fundera på lite till?

Det är klart vi behövde drinkar på det. Blev lite roligare helt enkelt.

Jag åkte iväg för att inhandla semlor till fransmännen och stoppades av Lotto på Tv 4 som ville intervjua.

Mimmi fick inte vara med i bild men jag gav med mig. Ville vara tv-stjärna för en stund. Fick frågan om jag ville ha en miljon nu eller tio miljoner om tio år. Ha! Lätt. Jag lever i nuet, hit med pengarna nu, vem vet om jag ens lever om tio år ?!

Så håll utsikt. Om några veckor står jag där i tv, blek, med otvättat hår och munsår. Min värsta dag. ’Men javisst, jag har tid.’ (Kan du vänta tills imorgon tills jag har piffat mig, men nej, nu ska det ske).

Vi mixade ihop en carbonara,

korkade upp lite rött och diskuterade relationer halva natten. Mina kära släktingar har den perfekta! Så vill jag ha det. Annars får det va’.

Godnatt, hoppas du får sova gott. A demain!

Pysseldag

Skönt att få landa lite i tystnaden. Sådana här dagar (oftast är det en söndag) vill jag inte ha några ljud omkring mig.

Svarar inte i telefon och går in i min bubbla för att tanka energi.

Vill helst inte att någon ska veta var jag är.

Men ren måste man vara. Så hunden

och bilen

fick sig en omgång. På utsidan. Insidan är fortfarande kaos och ska tas om hand i veckan.

Mina gäster har fått klämma in sig på minimala utrymmen i bilen, mellan säckar med skräp och tusen prylar som inte hunnit sorteras.

Men i stora garderoben blev det ordning till slut. Fick lätt hjärtklappning när jag skulle sätta ihop skohyllorna

men det ordnade sig till slut. 😅

Ordning och reda. Då mår jag bra.

Nu måste vi skynda oss att sova så vi orkar med morgondagens gäster. Bara familj, men ändå.